Hela rapporten.
Biomekanisk Analys av Patientlyft i Team
Ett examensprojekt som utfört 2008 av Susanne Fogelberg och Loisa Sessman på Högskolan i Halmstad. Projektet gick ut på att jämföra Modern Arbetstekniks sätt att lyfta en patient från golv med Fleximove Midi med det ”traditionella” lyftet.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Belastningsskador är den vanligaste skadeorsaken på svenska arbetsplatser och mer än hälften av belastningsskadorna orsakas av lyft och förflyttningar. Problemen drabbar framför allt ländryggen, och risken ökar då diskarna i ryggraden utsätts för stora belastningar. Denna studie har jämfört två patientlyft i team med avseende på biomekaniska och ergonomiska faktorer. Det ena lyftet (lyft A) är utvecklat av Modern Arbetsteknik (MA), ett företag som arbetar med att förebygga belastningsskador genom att ta fram lyfttekniker. Det andra lyftet (lyft B) är ett vanligt förekommande lyft bland vårdpersonal.
Syfte: Syftet var att jämföra de två lyften med avseende på krafter och moment kring L5/S1-leden i ländryggen, för att studera fördelar och nackdelar med lyft A respektive B. Resultatet jämfördes även med lyftrekommendationer från Arbetsmiljöverket (AV) och National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH).
Metod: Utvärderingen av lyften utfördes med biomekaniska beräkningar, videoanalysprogrammet Dartfish, Qualisys rörelseanalyssystem samt simuleringsprogrammet Visual 3D.
Resultat: Resultatet visade att lyft A medför något mindre biomekanisk belastning än lyft B. Framför allt är lyft A bättre vid lyftstart, då belastningen från patienten är som störst. Den främsta nackdelen med lyft B är att lyftet medför större rotation och asymmetri än lyft A. Detta gör att skjuv-, drag- och vridkrafterna i ryggen ökar, vilka är förknippade med ryggproblem.
Slutsats: Den mekaniska belastningen i ländryggen överskrider riktlinjerna från AV och NIOSH. Den övre viktgränsen för lyft på tre personer bör därför sänkas, för att skaderisken ska reduceras.